HJÄLP!

Jag börjar få rå panik!

Jag blir 23 om 2 månader och varit i ett förhållande nu i 6 år, denna månaden.

Tankar kring barn och förlovning börja komma allt oftare och oftare.

Förlovning är väl inte de stora beskymret, men känner att de kanske är dags snart?

Men känner mig "för ung" för de, missförstå mig rätt. Dessa tankar kom allt mer nu när mina närmsta vänner förlovade sig efter 1 år bara, är de jag och min sambo som ta de för lugnt? Jag vet att man inte ska jämföra sig med andra eller skynda sig in i saker. 

Men kan inte riktigt släppa tanken..

Sen detta med barn börja kännas pressat. Många jämnåriga i min närhet har skaffat barn och vissa har redan 2 barn. Jag personligen får som sagt rå panik bara utav att tänka på detta! Jag är fortfarande ett barn känns de som. Men så börja jag också känna press med tanke på att min sambo är 27 år och närma sig 30. 

"Skaffa barn då?"- tänker säkert vissa av er som läser detta. Men de är såhär att de inte är så enkelt när jag bär på för många kilon och inte har ett fast jobb att komma tillbaka till när och om jag blir med barn. Sen skrämmer de mig något fruktansvärt, att bli gravid och ska uppfostra ett barn, mitt alldeles egna lilla underverk. Känns så konstigt att tänka på de. 

Jag vill, men vågar inte och i nuläget går de säkert inte ens.. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Min telefon ringde igår eftermiddag/tidig kväll.  De va mamma som ringde. Jag hörde att hon var ledsen och kunde knappt berätta de som hänt.  Frågade vad de va och fick svars att min mormor gått bort, väldigt hastigt.  Ingen förvarning, min mam...

Hej igen allesammans! Nu va de ett bra tag sen jag uppdaterade här på sidan.  Men.. men jag har min förklaring, som jag tänkte dela med mig av till den som är intresserad. Detta kommer handla om en väldigt nära vän som jag döper här till Stina.  ...

Sitter ensam här hemma i min lägenhet med musik på lite högre. Med mina två katter och väntar på att min pojkvän ska sluta jobbet.  Min pojkvän sen snart 6 år tillbaka.  Jag älskar honom verkligen och har svårt att tänka min vardag utan honom, äv...

Jag vet inte riktigt vart jag ska börja.  Men detta inlägg kommer handla om mig och mina två närmsta vänner.  Kommer byta ut deras namn, för de är lättare att förklara när man säger namnen, istället för "min kompis och sen min andra kompis".. Jag...

Jag har aldrig blivit mobbad under min skolgång, inget öppet så jag har sätt eller hört något i alla fall. Men om jag säger såhär, jag har inte alltid haft de lätt ändå. Nu tänker inte jag sitta här och tycka synd om mig själv, för de finns tyvärr ...