Min telefon ringde igår eftermiddag/tidig kväll. 

De va mamma som ringde. Jag hörde att hon var ledsen och kunde knappt berätta de som hänt. 

Frågade vad de va och fick svars att min mormor gått bort, väldigt hastigt. 

Ingen förvarning, min mamma hittade min mormor i hennes lägenhet, kall och livlös. 

Mormor bodde själv och hade tillgång till hemtjänst, men inget hon använde. 

Men i all detta.. så känner jag ingenting, inte än.. Jag vet inte om de är chock som orsakar att jag inte fäller en enda tår. 

Jag känner mig så hemsk som inte visar någon typ utav sorg för att min mormor gått bort. Dock ingen större relation till henne, för när både jag och min bror blev större, slutade hon nästintill bry sig om oss eller i alla fall inget som hon visade. 

Ville bara få ur mig detta någonstans för känns fel att rikta detta mot min mamma som just nu mår som förväntat efter allt.